Dagbok
Arvidsjaur - Chiang Rai
Chiang Rai - Huay Xai
Huay Xai - Na Lae
Na Lae - Luang Nam Tha
Luang Nam Tha
Luang Nam Tha - Udom Xai
Udom Xai - Nong Khiaw
Nong Kniaw - Luang Prabang
Luang Prabang
Luang Prabang
Luang Prabang - Vang Vieng
Vang Vieng - Vientiane
Vientiane - Nong Khai

Karta

Laos
Bilder
Do & Do Not in Laos
Laos Historia
Högtider & festivaler
Jämförelser mellan Laos och Sverige
Klimat & väder
Religioner i Laos
Språket
Tidsskillnad mellan Laos och Sverige
Vad bör man ha med sig?
Vart kan man resa i Laos?
Luang Prabang
Muang Sing
Old Muang Ngoi
Phongsali
Si Phan Don
Valuta i Laos
Valutaväxlare
Visum & pass

Artiklar om Laos
Ta Time Out i Laos
Hemligheten om Laos

Panoramabild
Skrolla i sidled

Laotierna, liksom thailändarna, tycks ständigt småäta på någonting, frukt, grönsaker, blad, jag vet inte vad. Denna vana har också barnen till de affärsmän (oftast kvinnor) som har stånd överallt. Tyvärr finns det många varor som är mindre nyttiga som chips, kakor, läsk osv. Det är därför inte ovanligt att finna tjocka barn vid sådana försäljningsställen. Vanan att småäta finns kvar och det är lätt för föräldrarna att sticka till barnen något från ståndet när de känner sig sugna.

Jag åkte med en minibuss till Vientiane. Som medpassagerare hade jag det schweiziska paret som jag tidigare åkt båt på Nam Tha-floden. Resan gick bara bra med en kisspaus och restiden var bara tre timmar.

Väl i Vientiane fick jag kolla flera gästhus innan jag hittade något ställe att bo som hade egen toalett. Till slut tog jag in på ett opersonligt hotell där jag duschade och bytte kläder. Jag tömde också kamerans minneskort på 1 Gb som var nu var fullt.

Jag hittade en bra nudelrestaurang och schweizarna, som kom förbi på gatan, stannade och åt där också. Gick på en fotorunda nere vid floden och tog en Beer Lao. Idyllen stördes dock av vattenskotrar som körde fram och tillbaka.

Vientiane var inte en speciellt vacker eller intressant stad. Nya och gamla hus fanns i en salig blandning men även en del vackra tempel. Nere vid Mekongfloden fanns mot kvällen matserveringar med vacker utsikt över solnedgången. Arbete med gatorna pågick trots att det var söndag, men de flesta affärerna var stängda.

Jag hade tänkt besöka ett imponerande hus som jag sett tidigare under dagen. Det var kulturpalatset, men det visade sig vara på väg att stänga efter ett tjugoårsjubileum av ett ungdomsutbyte med Vietnam.

I stället försökte jag att ordna med tågbiljett till Bangkok på ett Guest House som annonserade om denna tjänst. Det visade sig dock att det skulle ta två dagar så jag bestämde att fixa det själv från Nong Khai.

Fotade solnedgången nere vid floden. Kvoten av solnedgångar torde vara fylld.

På kvällen tittade jag i telefonkatalogen för Laos. Den låg i sängbordet. De hade bara en katalog för hela landet, och varje telefonnummer fanns med två gånger, en gång på Lao och en på Engelska. Många hade emellertid mobiltelefoner, så det fanns säkert flera som kunde nås med telefon än de som stod i katalogen.