Vi stannade på hotellrummet så länge vi kunde, dvs. till dess hotellpersonalen ringde och frågade om vi tänkte stanna ett dygn till.

Vi lämnade bagaget i hotellreceptionen och tog en stilla promenad till Pratunammarknaden där vi strosade runt och shoppade så smått.

Jag köpte en Buddhamedaljong med kedja i en affär strax utanför marknaden och passade på att fråga var man kunde äta. Därför åt vi lunch på en food court. Man köpte ett häfte med kuponger och kunde sedan hämta mat från flera olika diskar runt om i lokalen. Man betalade med kupongerna.

Trafiken på Phetchaburi Road var hektisk, luften var fylld av buller och avgaser. Därför tog vi en parallellgata och där var det nästan helt tyst.

När vi kommit tillbaka till hotellet drack vi en kopp kaffe. Personalen i receptionen hade tomteluvor på sig så jag frågade två flickor om jag fick ta en bild. Det gick bra och de samlade hela personalen och började kamma sig och bättra på sminket.

Vi tog en taxi till flygplatsen Don Muang där jag bytte kläder till långärmad skjorta, långbyxor och värst av allt sockor. Det hade varit en ren njutning att inte behövt ha sådana under en månad.

Vi var tvungna att vänta sex timmar på flygplatsen innan planet skulle gå så vi passade på att äta på en restaurang där. Det var gott och dyrt så vi bestämde att det fick vara födelsedagsmiddagen eftersom den riktiga inte blev så lyckad.

Innan man lämnar Thailand med flygplanet måste man betala en skatt på 500 Bath per person. Sedan vi gjort detta och passerat passkontrollen fick vi vänta ytterligare en dryg timma på att få komma ombord på planet eftersom den gate vi skulle ha använt inte hade någon elektricitet. Därför måste vi bussas ut till planet som stod långt borta. Det tog naturligtvis rätt lång tid eftersom planet tog många passagerare.

Resan hem gick sedan bra och vi blev hämtade på Kallax i Luleå av Linn och Robert. Det var då sexton grader kallt och en vecka kvar till julafton.