PAI - CHIANG MAI

PAI - CHIANG MAI

Söndag 2 mars 2003

Dagbok
Arvidsjaur - Bangkok
Bangkok
Bangkok - Phitsanulok
Phitsanulok - Mae Sot
Mae Sot - Mae Sariang
Mae Sariang
Mae Sariang - Mae Hong Son
Mae Hong Son
Mae Hong Son - Pai
Pai
Pai - Chiang Mai
Chiang Mai
Chiang Mai - Chiang Rai
Chiang Rai - Mae Salong
Mae Salong - Chiang Rai
Chiang Rai - Bangkok
Bangkok - Trat
Trat - Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang - Bangkok
Bangkok
Bangkok
Bangkok
Bangkok - Arvidsjaur

Karta

Jag väcktes vid halvtvåtiden av att ett par herrar som bor på den ena sidan av mitt rum kom hem. De klampade omkring, var högljudda och allmänt stökiga. Jag använde då för första gången öronpropparna. De lugnade sig så småningom och somnade så jag tog ut propparna. Då började en man i rummet på andra sidan att vråla förbannelser på förvirrad engelska. Väggen mellan våra rum bestod bara av en enkel brädvägg så det hördes nästan som om han befann sig i samma rum som jag. Det blev öronproppar igen. Ibland gjorde han en paus och då trodde jag att det hela var över, men så började han om igen. Antingen hade han drabbats av delirium eller någon snedtändning. Eric kunde berätta om en liknande upplevelse från det ställe han bodde på så man kan gissa att det fanns droger i omlopp i Pai.

Bussresan

Vi tänkte ta bussen som gick halv elva till Chiang Mai, men det hade tydligen alla andra också planerat. Bussen blev full, och några valde att stå de fyra timmar som resan till Chiang Mai beräknades ta. Med tanke på hur krokig vägen är måste det vara en prestation. Vi åkte inte med utan blev uppraggad av en songthaewförare. Han fick dock inte tillräckligt många passagerare för att kunna ge sig iväg utan han ”sålde” oss för en okänd summa till en minibuss med luftkonditionering. Resan gick bra med trevligt sällskap av ett par amerikanska män! Dessutom åkte en thailändare som skulle på återbesök till ett sjukhus i Chiang Mai. Han hade blivit påkörd av en berusad lastbilschaufför när han åkte motorcykel och fick båda sina ben krossade. Han sade att det var vanligt att lastbilschaufförer körde berusade.

Chiang Mai

Framme i Chiang Mai tog vi in på ett israeliskt hotell, Thana Guest House, som inte var av någon högre klass men som bara kostade 150 B för fläktrum med toa och dusch. Personalen hade långt till det berömda thailändska leendet.

Hela Thanon Tha Pae, huvudgatan som vår gränd mynnade i, var avstängd för marknad eftersom det var söndag. Allt möjligt såldes där, även mycket hemslöjd och konsthantverk. Jag rekognoserade på nattmarknaden för att lättare kunna hitta i morgon då ”beställningarna” hemifrån väntades komma.

I kväll skrev jag för första gången sedan Pitsanulok i bra ljus. På de andra platserna har jag varit tvungen att komplettera 25-wattaren i taket med min ficklampa för att kunna läsa eller skriva.

| NÄSTA DAG | FÖREGÅENDE DAG | UPP|

räknare

reklam