Dagbok
Arvidsjaur - Bangkok
Bangkok
Bangkok - Phitsanulok
Phitsanulok - Mae Sot
Mae Sot - Mae Sariang
Mae Sariang
Mae Sariang - Mae Hong Son
Mae Hong Son
Mae Hong Son - Pai
Pai
Pai - Chiang Mai
Chiang Mai
Chiang Mai - Chiang Rai
Chiang Rai - Mae Salong
Mae Salong - Chiang Rai
Chiang Rai - Bangkok
Bangkok - Trat
Trat - Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang
Koh Chang - Bangkok
Bangkok
Bangkok
Bangkok
Bangkok - Arvidsjaur
Lördag 22 februari 2003
Jag lät en flicka i receptionen på thai skriva på en liten lapp dels norra bussterminalen, dels Phitsanulok, och gick ut på gatan för att ta en taxi. Jag visade lappen för chauffören och det fungerade utmärkt.
Vi kom till norra bussterminalen där taxin stannade utanför den lucka där man köper biljett till Phitsanulok. Varje destination har sin egen lucka. Jag köpte biljett och en bärare med en kärra tog min packning, och så gick vi, genom ett hål som var uppklippt i ett trådstaket, mellan en massa bussar som stod på tomgång och spydde ut diesel, fram till rätt buss. Alla bussarna stod på tomgång eftersom de hade luftkonditioneringen igång. För att kyla motorerna måste alla bussarna ha luckan över motorn därbak öppen.
Jag köpte vatten och gick in i bussen. Jag fick hjälp av bussvärdinnan att hitta en sittplats och hade turen att få en sådan med bra benutrymme eftersom det inte fanns något säte framför. Det kändes som om detta var det tillfälle då resan började på allvar.
Bussvärdinnan var, som övriga jag träffade senare uppfylld av sin värdighet. Hon hade förstås uniform och pekade myndigt ut platserna där passagerarna skulle sätta sig. Fem minuter efter start serverade hon en plastmugg med mycket krossad is och Coca-Cola eller Fanta samt en mandarin och två trekantiga smörgåsar.
Fem minuter före ankomsten till Phitsanulok, fem och en halv timma senare, serverade hon ytterligare en mugg med läsk.
Jag fick ett rum på femte våningen med färg-TV och luftkonditionering där aggregatet väsnades mera än det kylde.
Eftersom
jag var törstig
tog jag en promenad för att hitta något att dricka. Jag blev
övertalad av en samlortrampare igen och denna gång gjorde jag
upp om priset ordentligt, trodde jag.
Jag åt en god kycklingsoppa med ris medan han väntade i skuggan
på motsatta sidan av gatan. Sedan skjutsade han mig till ett Buddhagjuteri
som finns i staden. Det var rätt svalt och skuggigt där och
jag köpte min tredje lilla Buddhabild. Det har blivit en varje resa
till Thailand.
När vi skulle därifrån uppstod den stora förvirringen.
Jag menade att turen skulle avslutas vid den plats nära hotellet
där jag klivit på medan han ville ha mera betalt för detta.
Thailändare som behärskade något mera engelska tillkallades
för att försöka tolka. Han visste inte vart jag hade klivit
på, och skulle ha mera pengar för att köra vidare. Jag
kom bara ihåg de fyra första bokstäverna på hotellet,
Raja… (Så hette en hund som en stuggranne haft).
Det hela slutade med att jag betalade och började en promenad medan
han cyklade sin väg. Vi skildes dock som vänner även om
han skakade på huvudet. Det är bara faranger (västerlänningar)
som promenerar längs gatorna i den stekande solen. Det blev en lång
promenad men jag hittade med lite tur och en del skicklighet tillbaka
till hotellet. Efter den betan hade jag alltid med mig en lapp med hotellens
namn och adress när jag gick ut.
Jag
skaffade en karta över staden son visade vägen till den busstation
som jag skulle åka från nästa dag. Stationen var inte
samma som den jag anlänt till. Varje stad, och ibland även by,
har olika busstationer beroende på vart du skall åka, och
också beroende på om du åker med en luftkonditionerad
buss, icke luftkonditionerad buss, lokalbuss eller kanske en minibuss.
På kvällen såg jag Sverige spela mot Nordkorea i Kings
Cup i fotboll. Jag började längta bort från städer
till mindre platser.
