Arlanda - Patong
Patong - Phuket Town
Phuket Town - Ko Phi Phi
Ko Phi Phi
Ko Phi Phi - Ko Lanta
Ko Lanta
Ko Lanta Krabi
Krabi, Railey
Krabi, Ao Nang
Krabi, Wat Tham Seua
Krabi, Ao Nang
Krabi
Krabi - Phuket Town
Phuket, Karon
Phuket - Arlanda

Länkar från samma resa till:
Linns dagbok
Simons dagbok

1272 trappsteg

Linn vid det näst största trädet vi såg

Statyn står ute och under klippväggen

Glad och god gud

Fåfänga försök att tända rökelsestickor

Krabi, Wat Tham Seua

Dagens mål var Wat Tham Seua, Tigergrottans tempel. Vi frågade i receptionen varifrån songthaewerna avgick. Det visade sig att de passerade rakt utanför hotellets dörr. En av hotellflickorna följde oss ut, stoppade en och prutade ner priset från 160 till 100 bath. Den var redan full så jag stod på fotsteget bak. Det var härligt svalkande i hettan. När songthaewen kom fram till tempelplatsen var bara vi fyra kvar. Föraren sade att han skulle vara tillbaka klockan två. Det passade oss bra.

Det första vi träffade på var en trappa uppför klippbranten på drygt tusen trappsteg som ledde upp till Buddhas fotsteg. Utsikten är enligt uppgift fantastisk. Vi beslöt att först se oss omkring bland Buddhastatyer och gudabilder. Längre in fann vi en annan trappa och kom in i en fantastisk djungeldal omgärdad av lodräta klippväggar med små hus och grottor där munkarna bodde. Träden var enorma till omfång och vi hörde apor tjattra och fåglar sjunga (skrika). Några munkar arbetade bakom en stor Buddhastaty och de skrattade och hade väldigt roligt. De gav en helt annan bild av munklivet än den jag hade av munkar med tagelskjorta och strängt allvar.

När vi kom ner drack vi vatten på en servering och läsk på en annan. Där köpte vi också blöta servetter av tyg som förvarats i kylskåp. Det var härligt.

Inne i templet, som till en del består av en grotta, fanns det massor av små apor som busade och ställde till. En munk försökte spruta vatten på dem för att få dem att ge sig av men han hade inte någon större framgång. Vi gick omkring bland statyer och föremål där. Bland annat fanns det skelett och bilder av organ ur människan som skulle påminna om kroppens förgänglighet.

Munken som tidigare jagat apor satt nu och vävde band av rödbrun tråd. Han sade: "Come!" och pekade åt mig att jag skulle sitta på golvet framför honom. Jag satte mig ner och det gjorde även resten av familjen. Så knöt han bandet han vävt runt min handled. Ur en kartong tog han fram ett band till som han knöt runt Simons handled. De två banden till Linn och Anna-Maj lämnade han till mig och de fick knyta dem själva. Sedan stänkte han välluktande vatten ur en flaska över oss, och talade lite med oss på knagglig engelska.

Vi åt kycklingnudelsoppa till lunch. Det var gott i hettan. Vi orkade inte titta på Buddhas fotsteg utan tog det lugnt i skuggan.

Så kom songthaewföraren. Till en början var vi ensamma i fordonet. Han tog inte heller upp någon på vägen. Det gick upp för oss att vi hade hyrt den själva. Ja, så var vi lurade igen. Hur mycket skulle det kosta denna gång? Jag tog fram plånboken och väntade på domen. 150 bath! Kostnaden var till och med mindre än en resa med ordinarie taxa.
Vi frågade i receptionen vad bandet runt armen betydde och de svarade: "Luck".

Barnen stannade på hotellet medan vi hämtade kostym, skjortor och shorts. Vi köpte även en resväska på hjul för att få med oss allt hem och gick till hotellet för att vila.

Simon köpte en klocka till sin kompis Joel, och Linn och Simon köpte lite kläder. Sedan gick vi till en äkta thailändsk restaurang. De hade inte ens matsedeln på engelska. Vi beställde fyra Chicken with Cashewnuts. Det var hett! Jag åt upp alla fyra portionerna. Efter detta gick vi på pizzerian och de andra fick äta sig mätta. Jag drack en cappuchino.