Sök på vår sajt: PicoSearch
     

   
       
GUYS DAGBOK FRÅN 1999       16 mars 1999
Resan gick till södra Thailand; Phuket, Ko Phi Phi, Ko Lanta och Krabi.

Arlanda - Patong
Patong - Phuket Town
Phuket Town - Ko Phi Phi
Ko Phi Phi
Ko Phi Phi - Ko Lanta
Ko Lanta
Ko Lanta Krabi
Krabi, Railey
Krabi, Ao Nang
Krabi, Wat Tham Seua
Krabi, Ao Nang
Krabi
Krabi - Phuket Town
Phuket, Karon
Phuket - Arlanda

Länkar från samma resa till:
Linns dagbok
Simons dagbok

 

 

 

 


Stranden i Ao Nang

 


Anna-Maj skuggar

 


Stranden i Ao Nang

 


Simon med cheeseburgare

 
Krabi, Ao Nang

Natten gav god sömn. Eftersom vi sover för öppet fönster, med myggnät, vaknade vi av att en man harklade sig, snorade och spottade nedanför fönstret. Detta följdes av skrammel av matlagning, diskning och alla ljud som hör till ett hushåll. Thailändarna lever största delen av sitt liv ute, för öppna fönster eller öppna väggar av plåtjalusier. Grannhusen på båda sidorna är hopbyggda med hotellet även om de är betydligt äldre och i dåligt skick.

Idag mådde Simon bättre och vi promenerade till Maharat Soi 6 och tog en songthaew till den strand som heter Ao Nang. En songthaew är en liten lastbil med två bänkar vända mot varandra i bilens längdriktning. Åtta personer sitter någorlunda bekvämt under taket av presenning. Det finns också större songthaews. Resan till Ao Nang kostade bara 20 bath per person enkel väg.

Vi hann bara komma fram så såg Anna-Maj en grön dräkt i ett skrädderis fönster. Affären gjordes upp efter sedvanligt prutande och färgen blev kamel. En blek kamel.

Stranden var bra. Vi solade, spelade boll och åt lunch. Jag hann in på ett internetcafé och skickade hälsningar till de som finns på min hotmaillista. Tangentbordet var lite knöligt. Förutom allt vanligt, utom å, ä och ö, fanns dessutom det thailändska alfabetet och tecknen så det var fullt på knapparna. Tecknen låg dessutom på andra ställen än på vårt svenska tangentbord.
Vi pressade på stranden idag. 30 minuter. Sedan var vi färdiga i båda bemärkelserna. Vi tog en songthaew tillbaka och duschade på hotellet.

Simon upptäckte att han saknade 100 svenska kronor. Han tröstades med en hundring från mammas börs. På stan hittade vi en restaurang där de unga thailändarna träffades. Simon beställde även denna kväll en hamburgare. Efter en stund kom kyparen och var bekymrad. "Vi har ingen hamburgare," sa han. "Går det bra med en cheeseburgare?" Det gjorde det och när jag ätit upp ostskivan hade Simon sin hamburgare.

Jag gick till skräddaren och beställde ett par shorts. Vi har tvättat för andra gången och det enda paret som jag hade med mig känns minst sagt ofräscht. De nya hämtas i morgon samtidigt med kostymen.

Vid hemkomsten upptäckte Simon att även 1000 bath var borta ur börsen som han lämnat på rummet. Detta har troligen skett samtidigt som den svenska hundringen försvann. Hotellet avsäger sig, på anslag överallt, allt ansvar för värdeföremål som inte förvaras i deras säkerhetsskåp.
Simon och jag sover tillsammans.


| NÄSTA DAG | FÖREGÅENDE DAG | UPP|
© Familjen Jonsson Storkamp
Contact us: k o n t a k t @ r e s b o r t . c o m
 
knare

reklam