Raileys tagigga horisont från långsvansbåten

Simon spelar boll på stranden

Ö utanför Railey

Vi promenerade till den plats efter strandpromenaden vid floden där långsvansbåtarna till Railey avgår. Enligt reseguiden kostar resan 50 bath per person om sex passagerare eller flera åker. Vi överfölls av båtförarna och blev snabbt "bokade" av en. Nu gällde det bara att vänta tills fyra till, alltså sammanlagt åtta personer, kom så skulle vi åka. Vi väntade en stund. Ingen kom. Då började de fråga om vi ville hyra en båt själva. Bara dubbla priset. Vi avböjde och fortsatte att vänta. Ingen kom nu heller. I detta läge plockade vi fram kartan och reseguide och började planera för en alternativ utfärd. När vi reste oss utbröt en omvänd auktion. 350, 300, 250 och slutligen 200 bath blev buden och vi slog till.

Resan var fin och naturen vid Railey är helt enkelt fantastisk. Höga klippor som reser sig lodrätt ur det gröna vattnet. Kritvita stränder med vajande palmer.
Det är väl försörjt med boende och restauranger men inte alls så fullt och rörigt som på Koh Phi Phi. Eftersom vi kom sent hade vi svårt att hitta skugga på stranden, men vi klarade av någon timma.

Efter lunch där började hemresan som gick till på ungefär samma sätt som tidigare. Vi var fyra i båten även hem.
På hotellet duschade vi av oss saltvattnet och drack fruktjuice innan vi gick ut på en handlingsrunda. Som överallt annars på Thailand gäller det att pruta med gott humör. Vi köpte lite kläder till oss själva och presenter till släkt och vänner.
Jag besökte skräddaren för måttagning. De "lurade" på mig ett par skjortor till och allt skulle hämtas på onsdag.

Vi var uttröttade innan vi åt middag och Simon tog helt slut. Han beställde en hamburgare. Den gjorde att han repade sig delvis och vi andra som åt thaifood repade oss helt.
Simon och jag bytte säng med varandra.