![]() |
||||
![]() |
||||
![]() ![]() |
![]() |
![]() |
||
HÖGTIDER
OCH FESTIVALER |
||||
ALLMÄNNA
HELGDAGAR 1 januari - nyårsdagen februari vid fullmåne - Makka Bucha eller Magha Puja 6 april - Chakri Day 13-16 april – Songkran, Thailändska nyåret 1 maj – Första maj – arbetarnas dag 5 maj – Kröningsdagen 7 maj – Kungliga plöjningsceremonin maj - Wisakha Buchaa eller Visakha Puja juli vid fullmåne - Asanha Bucha 12 augusti – Drottningens födelsedag 23 oktober - Chulalongkorns dag 5 december – Kungens födelsedag 31 december - Nyårsafton ANDRA HÖGTIDER november
- Loi
Krathong
|
Den thailändska kalendern utgår från Buddhas fördelsår som blir år noll. Eftersom Buddha föddes 543 år före Kristi födelse räknar thailändarna år 2004 som år 2547, dvs. man adderar 2004 med talet 543. |
|||
Den thailändska kalendern skiljer sig avsevärd från de västerländska när det gäller helgdagar. Eftersom landet är buddistiskt finns det inte en enda kristen helgdag, varken påsk eller jul. De enda helger som är lika är nyårsdagen och första maj. Thailändarna har flera högtider än de flesta västerländska länderna. De delas huvudsakligen upp i två delar, religiösa dagar och de som härrör från monarkin. Förutom de vanliga nationella högtiderna finns det många regionala högtider, de flesta I samband med lokala religiösa högtider. Dessutom finns det etniska |
||||
högtider som inte gäller hela samhället men som ändå gör att många affärer är stängda. Den mest betydelsefulla, men inte den enda, är det kinesiska nyåret i februari. Regeringen kan till på köpet förklara speciella tillfällen som helgdagar. Detta hände i oktober månad 1991 när Internationella Valutafonden och Världsbanken sammanträdde i Bangkok. De två vardagar som mötet pågick förklarades som helgdagar, i första hand för att lätta på trafiken i Bangkok. Men trots att ingen verksamhet i provinserna berördes av mötet så hade hela landet, liksom ambassader och konsulat utomlands, också två lediga dagar. Kostnaden för dessa två extra helgdagar måste ha varit enorm för nationens ekonomi men ingen brydde sig om att göra någon sådan beräkning. De
flesta religiösa helgdagarna är, liksom i den kristna religiösa
kalendern, beroende av månkalendern och infaller ofta vid fullmåne. |
||||
HÖGTIDER | ||||
Songkran |
||||
Songkran,
det thailändska nyåret, är den viktigaste, mest kända
och den gladaste av de thailändska högtiderna. För människorna
i Thailand är den en högtid när de kan kasta vatten på
varandra, och även om den har en religiös betydelse så
det oftast väldigt kul. Alla blir genomvåta och eftersom den
infaller under den hetaste delen av året så är seden
riktigt uppfriskande. Songkran firas inte bara i Thailand utan även i Burma, Laos och Kambodja. Ordet Songkran kommer från sanskrit och betyder ”början på ett nytt solår”. Den Thailändska kalendern bytte tidigare till ett nytt år den 13 april, men för att komma i fas med resten av världen har man ändrat till den första januari. Till vissa delar liknar Songkran den kristna påsken som i många länder firas med karnevaler och processioner där människorna bär fina kläder. Unga och gamla tar på sig nya kläder och besöker sitt tempel där de offrar mat till munkarna. På gatorna spelar man musik liksom i templen. Under aftonen före Songkran storstädar fruarna sina hem. Gamla och slitna kläder eller saker i hushållet sorteras ut och bränns upp. Det är en vårlig städdag som stöds av den religiösa tron att allt som är gammalt och värdelöst måste kastas bort för att det inte skall bringa olycka över ägaren. På eftermiddagen den trettonde badas alla Buddhabilderna som en del av ceremonin. Yngre familjemedlemmar häller välsignat vatten i händerna på de äldre och på sina föräldrar som ett bevis på respekt och för att bli välsignade av dem. För länge sedan badades de äldre bokstavligen och kläddes i nya kläder som de fick av de yngre som ett tecken på respekt. En annan speciell vana under Songkran är att släppa burfåglar och levande fiskar fria. Dessa fångas över hela landet och säljs på marknaderna vid detta tillfälle. Man tror att man skaffar stora andliga meriter genom dessa handlingar. I Paklat söder om Bangkok går flickor i färggranna dräkter med fiskar i fiskskålar i procession ner till floden där de släpper fiskarna fria. Sedvänjan att släppa fiskar fria härrör från den tid då det centrala slättlandet i Thailand översvämmades under regnperioden. När vattnet drog sig tillbaka blev det kvar pölar som gradvis torkade ut och där småfisk blev kvar. Bönderna fångade då småfiskarna och förvarade dem hemma till Songkran när de släpptes fria i kanalerna. Där tjänade de sedan som en av de viktigaste beståndsdelarna i människornas föda. Songkran firas I hela landet, men I Chiang Mai firar man intensivare än på andra platser. Om en besökare råkar befinna sig på någon väg i en by ute på landsbygden eller inne i staden Chiang Mai kan han förvänta sig att bli dränkt. Alla människorna, och då speciellt ungdomarna, kastar vatten på varandra under de tre dagar som högtiden varar. |
||||
I Chiang
Mai förekommer det processioner med grupper av kvinnor och flickor
och orkestrar spelar på många platser. En Vattenfestivalens
Drottning utses under mycket stoj och glam. Floden Ping som rinner genom
staden är full med människor som vadar i vattnet och öser
upp det med grytor och hinkar. Den som vill besöka Chiang Mai under
den här tiden måste planera sin resa i god tid eftersom hotell
och gästhus är fullbokade. Olika delar av konungariket har sina speciella lekar, sånger och danser för att fira Songkran. Bönderna i många delar av landet har gott om tid att fira eftersom de inte kan arbeta på sina åkrar förrän regnet kommer. |
![]() |
|||
Enligt gammal tro orsakade Nagas, mytiska ormar, regn genom att spruta vatten från himlen. Ju mera de sprutade desto mera regn blev det. Så seden att kasta vatten under Songkran kan tolkas som ett försök att framkalla regn. | ||||
Den årliga plöjningsceremonin äger rum under den sjätte mån-månaden, vanligtvis I slutet av maj på Phramane Ground nära Grand Palace i Bangkok. Ceremonin är av stor vikt för landets bönder och tusentals kommer från landsbygden till Bangkok för händelsen. Förr i världen hölls ceremonin för att ge bönderna signalen att det var ett lovande datum att påbörja plöjningen för den nya risskörden. Enligt häftet Ceremonies and Festivals of Twelve Months som skrivits av konung Rama V kan ceremonin spåras tillbaka till tiden för Buddhas levnad mer är 2 500 år sedan och den har oavbrutet hållits sedan dess. Under Sukhotai-perioden (1257-1350) var händelsen ett fantastiskt evenemang som firades med en lång procession som leddes av kungen medan jordbruksministern skötte plöjningen. Under Ayutthaya-perioden (1350-1767), genomförde man en avkortad ceremoni som kungen delegerade till en underställd. Under Bangkokperioden, alltsedan den första Chakrikungen, har ceremonin följts helt och hållet utan någon underlåtenhet av de ursprungliga riterna, fastän själva plöjandet inte har verkställts av kungen själv. Plöjningsceremonin är av Brahmanskt ursprung och den lyckosammaste dagen och timman bestäms fortfarande av de kungliga brahmanska astrologerna. En del buddhistiska element ar emellertid lagts till riterna. Kungen utser Phaya Raek Nah, festivalens överhuvud, som sin representant för att utföra riterna. Vid sin ankomst till Phramane Ground, får Phaya Raek tre Panungs, ett klädstycke som bärs runt höfterna, som är olika långa och han väljer ett. Om hans val är den längsta kommer det att falla lite regn under det kommande året, om han istället väljer det kortaste kommer det att falla mycket regn medan det mellersta förutspår normalt med nederbörd. En procession följer den heliga röda och guldfärgade plogen som dras av oxar som är dekorerade med blommor. Trumslagare i gröna dräkter slår takten och Brahmanerna mässar och blåser i snäckor, fyra Nang Thepi, helgade kvinnor, bär guld- och silverkorgar fyllda med risplantor. |
||||
Oxarna
drar upp några plogfåror med den heliga plogen. Därefter
utfordras djuren med sju olika alternativ, risplantor, bönor, majs,
hö, sesamfrö, vatten och alkohol. Man tror Planteringen av riset av Phaya Raek Nah följer efter plogandet. När ceremonin är avslutad tas stängslen bort och |
![]() |
|||
hundratals
människor rusar in på risfältet för att samla in några
plantor för att få tur. Även om en bonde bara finner en
planta tas den hem och blandas med hans eget ris för att försäkra
en god risskörd det kommande året. |
||||
Natten med fullmåne I tolfte mån-månaden, vanligen I mitten av november, kallas Loi Krathong. Loi betyder ”att flyta” och Krathong är en skål som normalt görs av bananblad. Oftast har Kratongen ett litet mynt förutom ett ljus och rökelsestickor. Det är oklart i vilken utsträckning som festivalen har en religiös betydelse. Den är inte buddhistisk men buddhismen förbjuder inte tron på en mängd andar och kan även existera tillsammans med andra religioner. Att Loi Krathong inte är buddhistiskt betyder inte att den har en halvreligiös betydelse för många människor. En vanlig tro är att de flytande skålarna bringar tur. |
||||
Under oktober och november svämmar alla floder och kanaler på låglandet över sina bräddar. Regnperioden är över och, efter den arbetsamma perioden av plöjning och plantering av ris från gryning till skymning under de tre föregående månaderna, är det tunga arbetet över för lantbefolkningen. Bönderna får nu vänta sex veckor på att börja skörda. Under den här viloperioden använder de tiden till att fira många högtider och festivaler. Bland dessa finns traditionen med Loi Krathong.
|
![]() |
|||
På
kvällen, när fullmånen stiger over horisonten, bär
folket sina Krathonger till vattendragen. Sedan man tänt
ljusen och rökelsestickorna skjuts Krathongerna försiktigt
ut på den fridsamma vattenytan. Några höjer sina händer
i vördnad. De följer sin Kratong med blicken
när den sakta flyter iväg tills den kommit ur sikte. De flytande
Krathongerna är ofta kortlivade. Om de flyter långt
bort från det ställe där de sattes i vattnet kommer barn
att simma ut för att ta in dem. De kommer troligen att strunta i de
som är tomma, men kommer säkert att vara ivriga att fånga
de som innehåller småmynt. |
||||
Elefantsammankomsten i Chaiyaphum Elefantsamlingen i Chaiyaphum I nordöstra Thailand mellan den 10 och 12 januari liknar den I Surin men är mindre. Hjordar av de tunga tjockhudingarna visas i sina roller i den medeltida krigföringen. Don Chedi Memorial Fair Från den 24 till den 31 januari firas en minneshögtid över kung Naresuan som år 1592 vann över den burmesiska ockupationsmakten i Suphanburiprovinsen. Bland aktiviteterna märks låtsasdueller på elefanter. Det
kinesiska nyåret Makka
Bucha Phra
Putthabhatmarknaden Visakha
Bucha Raketfestivalen Asanha
Bucha Khao
Phansa
Swan
Boat-tävlingarna Marknaden
i Narathiwat
Thawt
Kathin Chulalongkorns
dag Elefantfestivalen
I Surin Bron
över floden Kwai-veckan Kungens
födelsedag |
||||
![]() |
||||